egentligen borde jag inte klaga.
jag är lycklig här,på många sätt!
försöker i dessa mörka stunder tänka på allt positivt de här livet gett mig
och kommer fortsätta göra.men ändå, kryper tankarna så nära inpå.
jag är för bunden, både ekonomiskt och geografiskt.(men ja har valt de själv lalala)
vill kunna hoppa på ett tåg,plan och försvinna bort för en stund. för då lär jag mig att uppskatta allt så mkt mer.nu när jag inte kan göra det precis när jag vill, blir jag galen! har alltid haft problem att tygla min energi och spontanitet. ta det lugnt,varva ner som mamma skulle sagt..nej ja vill ha saker att göra typ JÄMT! annars går det å gnager i mig, är i princip bara dagen efter jag vart ute som jag kan ligga i sängen heela dagen eller om jag är sjuk! och bara inte göra någonting..
Nej,bäst jag går och gör nått nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar