"Jag får liksom ingen ordning"

hur jag än vänder och vrider på allt kommer jag ingenstans.jag står fortfarande på noll, det är jag som kommer förlora i längden inte du! det är sjukt hur världen kan funka, men till slut kommer jag stå på ena sidan strecket och du och resten på andra sidan. dit vill jag inte komma, där vill jag inte vara..för jag har aldrig varit den, den som står själv! men ja vet..du från början skulle innebära problem,men vad får mig att stanna och inte vända ryggen och gå? är det en tyst osynlig dragningskraft som håller mig tillbaka..drar mig i håret, kramar om mig bakifrån och klistrar fast mina fötter.orden ekar inom mig..jag måste gåå,du måste gåå, va stark nu! men jag sjunker ihop på golvet,tåren rinner ner för kinden..de finns inget här för mig att hämta,snälla låt mig gå du har redan allt och jag inget! En vän, som inte riktigt var en vän..