ibland tänker jag på dig, men nu tänker jag bara hur synd det måste va om en sån person du, som tror att livet inte är mer än så, en värld där folk aldig gör fel och smeker alla medhårs..nej tyvär det finns inte! bäst man tar den som den är, kommer över hinder, istället för att blunda..låtsas glömma bort och gå vidare. för både du och jag vet att det inte riktigt funkar så. pratar knappt om dig längre, du är bara ett fint minne..och det var du inte jag som ville ha det så. och jag har accepterat det som det är, och just nu är jag bara så glad för min vardag, för den är så fin!
tack alla fina människor som finns vid min sida i mörker och ljusa tider! LOVE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar